Reflektion kring Sverigestudien 2017

Toppbild Sverigestudien 2017

15 Aug Reflektion kring Sverigestudien 2017

I maj publicerades Sverigestudien 2017, en kartläggning över svenska folkets värderingar. Studien handlar om vad vi svenskar tycker är viktig, hur vi upplever den genomsnittliga arbetsplatsen, vilka värderingar vi upplever i vår närmiljö och i Sverige som nation. Att reflektera över resultatet från Sverigestudien är väl använd tid.

 

Vi som arbetar med värderingar vet att viktiga framtidsbeslut ofta baseras på hur vi tror att framtiden kommer att vara, och att vi då projicerar vår nutid in i framtiden med en liten tvist. Om vi istället utgår från människors värderingar baseras besluten på vad som verkligen är viktigt för oss. Vi ser att då fattar vi helt andra beslut. Vi fattar beslut som verkligen betyder något för oss.

 

Vårt råd är att du inför nästa rekrytering, utvecklings- eller medarbetarsamtal tar en titt på Sverigestudien och hämtar några uppslag där. Att samtalen blir mer intressanta kommer du att märka på dina medarbetares reaktioner, blickar och kroppsspråk.

 

Svenskarnas personliga värderingar

Sverigestudien har genomförts sedan år 2009, och under samtliga år har ”familj” samt ”humor & glädje” legat i toppen av våra personliga värderingar. Årets studie visar en genomsnittlig svensk som verkar snäll och ganska omtänksam, en familjeperson. 

 

Två andra ord som följt oss år efter år är ”ärlighet” och ”ansvar”. Faktum är att när vi föreläser eller genomför workshops är det alltid någon – oavsett hur liten gruppen är – som i beskrivningen av sig själv lyfter ärlighet som en viktig personlig värdering. Jag som skribent tror att den traditionella bilden av svensken genomsyras av ärlighet och ansvar: lite Volvo, villa och vovve. Vi kan beskrivas som en solidarisk, ganska snäll och ofarlig person som drar sitt strå till stacken.

 

Ta en titt på orden i figuren och bilda dig en egen uppfattning!

Varderingar under 8 ar

Ovanstående tabell visar vad svenskarna har värderat högst under de senaste åtta åren. Källa: Sveriestudien.se/Valuescentre.com.

En internationell studie

Totalt genomför 17 länder en nationell studie av invånarnas värderingar enligt CTT-metoden (Cultural Transformation Tools). Sverige är i jämförelse med andra länder unikt med att ha ”ekonomisk stabilitet” som en personlig värdering, vilket kanske inte förväntas av ett land där individens möjligheter och rättigheter att få stöd från stat och kommun är så centralt. Svensk modern historia präglas knappast av brist på varken pengar eller mat – kanske är det istället en ökad upplevelse av konkurrens som gör att vi värnar om vårt hus och vill säkerställa att vi får behålla det vi har.

 

Ur Sverigestudien växer en bild fram av människor som inte drivs av att prestera eller göra stordåd framåt. Vi saknar värderingar som står för just prestation och duglighet. Vi verkar snarare vara familjemänniskor som vill få tid för fritid och vänner och som tror på gruppens förmåga att ställa upp och hjälpa varandra. Vi saknar även värderingar på nivå sex som står för samhällsengagemang och att göra skillnad. Ur ett kritiskt perspektiv skymtar vi bilden av en människa som inte har behövt kämpa och som är van vid att kunna få vad hen har bett om. Om vi vill uppnå trygghet utan att ge något för det – vem ska då göra oss trygga, och varför?

CTT seven levels

CTT:s Seven Levels.

 Nuvarande värderingar på våra arbetsplatser

De senaste årens problem med ökad sjukfrånvaro på grund av stress verkar påverka hur vi agerar ute på arbetsplatserna. Nytt för i år är värderingen ”balans hem/arbete” som faktiskt finns med både som personlig värdering, upplevd på våra arbetsplatser och önskat framtida läge. Den värderingen, i kombination med ”anställdas hälsa” som har klättrat i topp-10-listan, indikerar att vi har blivit bättre på att värna om våra anställdas liv, även utanför arbetstid. ”Lagarbete” ligger även i år etta på våra arbetsplatser medan ”ansvar” och ”kostnadsjakt” har bytt plats. Kanske betyder det att vi har fått större förståelse för att vi i viss mån äger en del av lösningen. Vi kan, genom att fullt ut ta ansvar på jobbet, påverka framgången. Faktum är att ”engagemang” faktiskt har passerat ”humor/glädje”, tätt följd av ”kvalitet”. Vi verkar vara på gång där ute.

PastedGraphic-1

Bild från Sveriestudien.se/Valuescentre.com

Kundens frånvaro på listan

Någon som dock lyser med sin frånvaro även i år är kunden. Sverige är helt unikt med att inte ha kundtillfredsställelse på topp-10-listan. Att inte ha kunden i åtanke kan knappast ses som ett framgångsrecept. Vad skulle hända med våra resultat om vi faktiskt bestämde oss för att lyssna på de som ser till att vi får klirr i kassan? Reflektera gärna över hur ni gör i just er organisation. Vilken dialog har ni med era kunder? Och när ni fattar era beslut inför framtiden – hur mycket fokus har ni då på kundens tillfredsställelse?


Värt att notera är att det på våra arbetsplatser är tomt på de värderingsområden som handlar om relationer och att göra skillnad. Med andra ord verkar vi ta med oss vår frånvaro av fokus på dessa nivåer in i våra organisationer. På jobbet har vi dessutom inte några värderingar på nivån som står för kommande generationer. Innebär det att vi har tänkt att det inte finns någon kommande generation? Vilka val skulle vi göra om vi tänkte mer långsiktigt? Och är det här symptomatiskt för vår tid när allt rullar på så fort? Vi kanske helt enkelt inte orkar tänka längre.

 

Det är ett faktum att snabba planer ger resultat i nuet. Men även om utvecklingen går fort, finns det en framtid inte alltför långt bort. Och den behöver vi bädda för redan nu.

 

Önskat framtida läge på jobbet

Sist men inte minst, den stora frågan är – vad vill vi svenskar ha för värderingar på jobbet? Vad tror vi är receptet för att vi ska bli framgångsrika och fungera som organisationer?

 

Sverigestudien visar att det här finns både bra och mindre bra saker. Många av de värderingar vi lever på jobbet idag tar vi med oss in i önskat läge. Det tolkar vi som att vi är på rätt spår. Topp-5 är samma ord som 2016 där bara ”balans hem/arbete” och ”humor/glädje” har bytt plats. Även de följande fem värderingarna är samma som förra året, om än i annan ordning. Vi tycker uppenbarligen att vi inte behöver lika mycket ”anpassningsbarhet” längre eftersom den har trillat från 6:e till 10:e plats. Istället har ”kvalitet” tagit sjätteplatsen.

 

Vår egen reflektion och slutsats

Om vi tittar på de värderingar vi efterlyser i ett framtida läge så har samtliga ord ett inåtblickande fokus. Vi lever i en allt mer globaliserad värd där vi konkurrerar med fler aktörer – kan vi ha ett inåtblickande fokus och ändå finnas kvar imorgon? Dessa ord handlar dessutom om om våra intressen, och inga värderingar som handlar om vad kunden, utvecklingen och marknaden önskar.

 

Vi vet alla hur lavinartat sjukfrånvaron har ökar de senaste åren. De flesta har nog erfarenhet av att färre personer ska klara samma arbete som fler gjorde förut. Vi slimmar, pressar och effektiviserar på arbetsplatserna. Och folk har tagit stryk; därför är denna önskelista med värderingar på jobbet inte särskilt konstig. De önskade värderingarna är nog snarare receptet för att vi ska må bättre och orka. Men om vi pratar om vad som krävs för att vi ska bli framgångsrika, nå våra resultat och ta plats där ute, behöver vi lyfta blicken. Framgång kräver förmodligen fler värderingar som handlar om kund, innovation, driv och framtid.

 

Det är naturligt att bli inåtvänd och sluten när förändringshastigheten är hög och morgondagen aldrig riktigt blir som gårdagen. Men är det inte av yttersta vikt att vi hittar ett sätt att kunna skapa den trygghet vi behöver, samtidigt som vi lever i osäkerheten i vår föränderliga nutid? Detta visar hur viktigt det är att vi blir medvetna om vilka våra kärnvärderingar är. Att veta vilka vi är och vad som är viktigt för oss underlättar hanteringen av den osäkerhet som framtiden har i beredskap för oss. 

 

Vilka värderingar tror du att människorna i din organisation bär på? Vilka drivkrafter har medarbetarna, och vet du med säkerhet att ni tar tillvara på dem? Om du vill veta mer om Sverigestudien eller kanske undrar hur en kartläggning av värderingar går till – hör av dig till oss. Vad sägs om en fika?

 

Läs om hur Cultural Transformation Tools kan användas i värderingsarbetet